Var det verkligen bara jag som skrattade högt när dendär programledaren Schulman-Katrin vräkte ur sig och undrade om inte den idol som åkte ut för veckan var [citat] ”lite bögig”!?
”Men vad är det människan s ä g e r !?!?”, utbrast jag högt med skrattet i halsen.
Det var humor på hög nivå just eftersom man vet (och även hon) hur de flesta därute i stugorna reagerar på såna uttalanden: ”Fyyyyyyyy så du säger homofob-Katrin: Galgen nästa!”. -Inte fan var det bögarna hon ville klämma åt med det uttalandet, utan just dedär moralkärringarna. Och det blev ju ett jäääkla liv, såklart..
Varför?!?!? För att det är folk som är fördomsfulla och automatiskt uppfattar ordet ”bög” som något negativt. Felet ligger just där – och inte på en Schulman. Varför ska bög och lebbskämt vara så förbannat förbjudet, fridlyst och hysch-pysch? Finns där nån som på allvar tror att vi kommer framåt i hbtq-frågan sålänge den särbehandlingen härjar runt?
”Bögar och lebbor är det ju så synd om – alltså ska de inte få förekomma i humorns värld”. -Den synen är precis lika illa att märka av som att sitta och försöka föra en vettig diskussion med nån som på fullaste allvar tror att man som homo helst av allt i hela världen skulle vilja vara hetero om det gick att trycka på en knapp och byta..



"Medier och kommunikation - en introduktion" Jesper Falkheimer
"En dramatikers dagbok" - Lars Norén
"Mein kampf" - Hitler


